🔆 ವಂದೇ ಮಾತರಂ - MHA ನಿಂದ ಅಧಿಕೃತಗೊಳಿಸಲಾದ ಶಿಷ್ಟಾಚಾರ
📍 ಸುದ್ದಿಗಳಲ್ಲಿ ಏಕೆ
✅ ಕೇಂದ್ರ ಗೃಹ ಸಚಿವಾಲಯ (MHA) ವಂದೇ ಮಾತರಂನ ಪ್ರತಿಪಾದನಾ ಶಿಷ್ಟಾಚಾರವನ್ನು ಔಪಚಾರಿಕಗೊಳಿಸುವ ಮಾರ್ಗಸೂಚಿಗಳನ್ನು ಹೊರಡಿಸಿದೆ
📍 ಪ್ರಮುಖ ಮಾರ್ಗಸೂಚಿಗಳು
✅ ಎರಡೂ ನುಡಿಸುವಾಗ ರಾಷ್ಟ್ರಗೀತೆಯ ಮೊದಲು ಹಾಡಬೇಕು
✅ ಪ್ರೇಕ್ಷಕರು ಎದ್ದು ನಿಲ್ಲಬೇಕು
❗ ವಿನಾಯಿತಿ: ಚಲನಚಿತ್ರ ಅಥವಾ ಸಾಕ್ಷ್ಯಚಿತ್ರದ ಭಾಗವಾಗಿ ನುಡಿಸಿದಾಗ ಕಡ್ಡಾಯವಲ್ಲ
📍 ವಂದೇ ಮಾತರಂ ಬಗ್ಗೆ
✅ ಮೂಲ
ಬಂಕಿಮ್ ಚಂದ್ರ ಚಟರ್ಜಿ ಅವರಿಂದ ಸಂಸ್ಕೃತದಲ್ಲಿ (ಬಂಗಾಳಿ ಲಿಪಿ) ರಚಿಸಲಾಗಿದೆ
ಆನಂದಮಠದಲ್ಲಿ ಮೊದಲು ಪ್ರಕಟವಾಯಿತು (1882)
✅ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಸ್ಥಾನಮಾನ
ಸಂವಿಧಾನ ಸಭೆಯಿಂದ ಭಾರತದ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಗೀತೆಯಾಗಿ ಅಂಗೀಕರಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ (1950)
ಜನವರಿ 24, 1950 ರಂದು, ರಾಷ್ಟ್ರಗೀತೆ (ಜನ ಗಣ ಮನ) ದೊಂದಿಗೆ ಸಮಾನ ಸ್ಥಾನಮಾನವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ ಎಂದು ಘೋಷಿಸಲಾಯಿತು
✅ ಮೊದಲ ಸಾರ್ವಜನಿಕ ಶಿಷ್ಟಾಚಾರ
1896 ರಲ್ಲಿ ರವೀಂದ್ರನಾಥ ಟ್ಯಾಗೋರ್ ಅವರಿಂದ ಪಠಿಸಲಾಯಿತು
➡️ ಭಾರತೀಯ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯತೆಯ 12 ನೇ ಅಧಿವೇಶನದಲ್ಲಿ ಕಾಂಗ್ರೆಸ್
📌 UPSC ಪ್ರಸ್ತುತತೆ
✅ GS-1 – ಆಧುನಿಕ ಭಾರತೀಯ ಇತಿಹಾಸ ಮತ್ತು ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಚಳುವಳಿ
✅ ಪೂರ್ವಭಾವಿ ಪರೀಕ್ಷೆಗಳು – ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಚಿಹ್ನೆಗಳ ಕುರಿತಾದ ಸಂಗತಿಗಳು
✅ ಸಾಂವಿಧಾನಿಕ ಮತ್ತು ಸಾಂಸ್ಕೃತಿಕ ಪ್ರಶ್ನೆಗಳಿಗೆ ಮುಖ್ಯ
📍 ಸುದ್ದಿಗಳಲ್ಲಿ ಏಕೆ
✅ ಕೇಂದ್ರ ಗೃಹ ಸಚಿವಾಲಯ (MHA) ವಂದೇ ಮಾತರಂನ ಪ್ರತಿಪಾದನಾ ಶಿಷ್ಟಾಚಾರವನ್ನು ಔಪಚಾರಿಕಗೊಳಿಸುವ ಮಾರ್ಗಸೂಚಿಗಳನ್ನು ಹೊರಡಿಸಿದೆ
📍 ಪ್ರಮುಖ ಮಾರ್ಗಸೂಚಿಗಳು
✅ ಎರಡೂ ನುಡಿಸುವಾಗ ರಾಷ್ಟ್ರಗೀತೆಯ ಮೊದಲು ಹಾಡಬೇಕು
✅ ಪ್ರೇಕ್ಷಕರು ಎದ್ದು ನಿಲ್ಲಬೇಕು
❗ ವಿನಾಯಿತಿ: ಚಲನಚಿತ್ರ ಅಥವಾ ಸಾಕ್ಷ್ಯಚಿತ್ರದ ಭಾಗವಾಗಿ ನುಡಿಸಿದಾಗ ಕಡ್ಡಾಯವಲ್ಲ
📍 ವಂದೇ ಮಾತರಂ ಬಗ್ಗೆ
✅ ಮೂಲ
ಬಂಕಿಮ್ ಚಂದ್ರ ಚಟರ್ಜಿ ಅವರಿಂದ ಸಂಸ್ಕೃತದಲ್ಲಿ (ಬಂಗಾಳಿ ಲಿಪಿ) ರಚಿಸಲಾಗಿದೆ
ಆನಂದಮಠದಲ್ಲಿ ಮೊದಲು ಪ್ರಕಟವಾಯಿತು (1882)
✅ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಸ್ಥಾನಮಾನ
ಸಂವಿಧಾನ ಸಭೆಯಿಂದ ಭಾರತದ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಗೀತೆಯಾಗಿ ಅಂಗೀಕರಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ (1950)
ಜನವರಿ 24, 1950 ರಂದು, ರಾಷ್ಟ್ರಗೀತೆ (ಜನ ಗಣ ಮನ) ದೊಂದಿಗೆ ಸಮಾನ ಸ್ಥಾನಮಾನವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ ಎಂದು ಘೋಷಿಸಲಾಯಿತು
✅ ಮೊದಲ ಸಾರ್ವಜನಿಕ ಶಿಷ್ಟಾಚಾರ
1896 ರಲ್ಲಿ ರವೀಂದ್ರನಾಥ ಟ್ಯಾಗೋರ್ ಅವರಿಂದ ಪಠಿಸಲಾಯಿತು
➡️ ಭಾರತೀಯ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯತೆಯ 12 ನೇ ಅಧಿವೇಶನದಲ್ಲಿ ಕಾಂಗ್ರೆಸ್
📌 UPSC ಪ್ರಸ್ತುತತೆ
✅ GS-1 – ಆಧುನಿಕ ಭಾರತೀಯ ಇತಿಹಾಸ ಮತ್ತು ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಚಳುವಳಿ
✅ ಪೂರ್ವಭಾವಿ ಪರೀಕ್ಷೆಗಳು – ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಚಿಹ್ನೆಗಳ ಕುರಿತಾದ ಸಂಗತಿಗಳು
✅ ಸಾಂವಿಧಾನಿಕ ಮತ್ತು ಸಾಂಸ್ಕೃತಿಕ ಪ್ರಶ್ನೆಗಳಿಗೆ ಮುಖ್ಯ
Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed.
Photo
🔆 Parliament Question: Achievements of Gaganyaan Mission
(GS-3: Science & Technology | Space Technology)
Major Accomplishments (Past Year)
✅ IADT-01: End-to-end validation of parachute-based deceleration system of Crew Module
✅ TV-D2 Mission: Electrical & mechanical integration of Crew Module completed; environmental tests done
✅ G1 Mission Prep: Standalone checks of integrated Crew Module & Service Module completed; software simulations ongoing
✅ Service Module Propulsion: 350-second hot test to validate off-nominal mission profile
✅ Parachute Systems:
▪️ Rail Track Rocket Sled test – clustered drogue deployment under extreme dynamic pressure
▪️ Integrated Main Parachute Airdrop Test – validated delayed disreefing between main parachutes
✅ Ground Qualification Tests: Crew Escape System motors, Orbital Module Adaptor, separation systems, pyros tested
Test Milestones
✅ 1st Test Vehicle mission successful
✅ 1st Integrated Airdrop Test met all objectives
✅ Improvements incorporated (crew module uprighting system, additional parachute assembly checks)
Programme Expansion (Revised Scope – Oct 2024)
✅ Expanded from 3 missions to 8 missions
▪️ 3 Uncrewed missions: G1, G2, G3
▪️ 2 Crewed missions: H1, H2
▪️ Docking mission to space station (G4)
▪️ Launch of BAS-01 (Bharatiya Antariksh Station module)
▪️ Docking to BAS-01 (G5)
Financials
✅ Cumulative expenditure (as of Jan 2026): ~₹6018 crore
Risk Mitigation Strategy
✅ Extensive ground simulations of failure scenarios
✅ Drogue & main parachute failure cases successfully tested
🔆 Mains Question (GS-3)
“Discuss the technological and strategic significance of the Gaganyaan mission for India. How does its expanded scope reflect India’s long-term human spaceflight and space station ambitions?”
(GS-3: Science & Technology | Space Technology)
Major Accomplishments (Past Year)
✅ IADT-01: End-to-end validation of parachute-based deceleration system of Crew Module
✅ TV-D2 Mission: Electrical & mechanical integration of Crew Module completed; environmental tests done
✅ G1 Mission Prep: Standalone checks of integrated Crew Module & Service Module completed; software simulations ongoing
✅ Service Module Propulsion: 350-second hot test to validate off-nominal mission profile
✅ Parachute Systems:
▪️ Rail Track Rocket Sled test – clustered drogue deployment under extreme dynamic pressure
▪️ Integrated Main Parachute Airdrop Test – validated delayed disreefing between main parachutes
✅ Ground Qualification Tests: Crew Escape System motors, Orbital Module Adaptor, separation systems, pyros tested
Test Milestones
✅ 1st Test Vehicle mission successful
✅ 1st Integrated Airdrop Test met all objectives
✅ Improvements incorporated (crew module uprighting system, additional parachute assembly checks)
Programme Expansion (Revised Scope – Oct 2024)
✅ Expanded from 3 missions to 8 missions
▪️ 3 Uncrewed missions: G1, G2, G3
▪️ 2 Crewed missions: H1, H2
▪️ Docking mission to space station (G4)
▪️ Launch of BAS-01 (Bharatiya Antariksh Station module)
▪️ Docking to BAS-01 (G5)
Financials
✅ Cumulative expenditure (as of Jan 2026): ~₹6018 crore
Risk Mitigation Strategy
✅ Extensive ground simulations of failure scenarios
✅ Drogue & main parachute failure cases successfully tested
🔆 Mains Question (GS-3)
“Discuss the technological and strategic significance of the Gaganyaan mission for India. How does its expanded scope reflect India’s long-term human spaceflight and space station ambitions?”
Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed.
🔆 Parliament Question: Achievements of Gaganyaan Mission (GS-3: Science & Technology | Space Technology) Major Accomplishments (Past Year) ✅ IADT-01: End-to-end validation of parachute-based deceleration system of Crew Module ✅ TV-D2 Mission: Electrical &…
ಸಂಸತ್ತಿನ ಪ್ರಶ್ನೆ: ಗಗನಯಾನ ಮಿಷನ್ನ ಸಾಧನೆಗಳು
(GS-3: ವಿಜ್ಞಾನ ಮತ್ತು ತಂತ್ರಜ್ಞಾನ | ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ತಂತ್ರಜ್ಞಾನ)
ಪ್ರಮುಖ ಸಾಧನೆಗಳು (ಕಳೆದ ವರ್ಷ)
✅ IADT-01: ಕ್ರ್ಯೂ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ನ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್-ಆಧಾರಿತ ಡಿಕ್ಲೀರೇಶನ್ ಸಿಸ್ಟಮ್ನ ಅಂತ್ಯದಿಂದ ಅಂತ್ಯದವರೆಗೆ ಮೌಲ್ಯೀಕರಣ
✅ TV-D2 ಮಿಷನ್: ಕ್ರ್ಯೂ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ನ ವಿದ್ಯುತ್ ಮತ್ತು ಯಾಂತ್ರಿಕ ಏಕೀಕರಣ ಪೂರ್ಣಗೊಂಡಿದೆ; ಪರಿಸರ ಪರೀಕ್ಷೆಗಳನ್ನು ಮಾಡಲಾಗಿದೆ
✅ G1 ಮಿಷನ್ ಸಿದ್ಧತೆ: ಇಂಟಿಗ್ರೇಟೆಡ್ ಕ್ರ್ಯೂ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಮತ್ತು ಸೇವಾ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ನ ಸ್ವತಂತ್ರ ಪರಿಶೀಲನೆಗಳು ಪೂರ್ಣಗೊಂಡಿವೆ; ಸಾಫ್ಟ್ವೇರ್ ಸಿಮ್ಯುಲೇಶನ್ಗಳು ನಡೆಯುತ್ತಿವೆ
✅ ಸೇವಾ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಪ್ರೊಪಲ್ಷನ್: ನಾಮಮಾತ್ರವಲ್ಲದ ಮಿಷನ್ ಪ್ರೊಫೈಲ್ ಅನ್ನು ಮೌಲ್ಯೀಕರಿಸಲು 350-ಸೆಕೆಂಡ್ ಹಾಟ್ ಟೆಸ್ಟ್
✅ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ಸಿಸ್ಟಮ್ಗಳು:
▪️ ರೈಲ್ ಟ್ರ್ಯಾಕ್ ರಾಕೆಟ್ ಸ್ಲೆಡ್ ಪರೀಕ್ಷೆ - ತೀವ್ರ ಕ್ರಿಯಾತ್ಮಕ ಒತ್ತಡದಲ್ಲಿ ಕ್ಲಸ್ಟರ್ಡ್ ಡ್ರೋಗ್ ನಿಯೋಜನೆ
▪️ ಇಂಟಿಗ್ರೇಟೆಡ್ ಮೇನ್ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ಏರ್ಡ್ರಾಪ್ ಪರೀಕ್ಷೆ - ಮುಖ್ಯ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ಗಳ ನಡುವೆ ವಿಳಂಬಿತ ಡಿಸ್ರೀಫಿಂಗ್ ಅನ್ನು ಮೌಲ್ಯೀಕರಿಸಲಾಗಿದೆ
✅ ನೆಲದ ಅರ್ಹತಾ ಪರೀಕ್ಷೆಗಳು: ಕ್ರ್ಯೂ ಎಸ್ಕೇಪ್ ಸಿಸ್ಟಮ್ ಮೋಟಾರ್ಗಳು, ಆರ್ಬಿಟಲ್ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಅಡಾಪ್ಟರ್, ಬೇರ್ಪಡಿಕೆ ವ್ಯವಸ್ಥೆಗಳು, ಪೈರೋಗಳನ್ನು ಪರೀಕ್ಷಿಸಲಾಗಿದೆ
ಪರೀಕ್ಷಾ ಮೈಲಿಗಲ್ಲುಗಳು
✅ 1 ನೇ ಪರೀಕ್ಷಾ ವಾಹನ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆ ಯಶಸ್ವಿಯಾಗಿದೆ
✅ 1 ನೇ ಸಂಯೋಜಿತ ಏರ್ಡ್ರಾಪ್ ಪರೀಕ್ಷೆಯು ಎಲ್ಲಾ ಉದ್ದೇಶಗಳನ್ನು ಪೂರೈಸಿದೆ
✅ ಸುಧಾರಣೆಗಳನ್ನು ಸಂಯೋಜಿಸಲಾಗಿದೆ (ಕ್ರಬ್ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಅನ್ನು ನೆಟ್ಟಗೆ ಇಡುವ ವ್ಯವಸ್ಥೆ, ಹೆಚ್ಚುವರಿ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ಅಸೆಂಬ್ಲಿ ಪರಿಶೀಲನೆಗಳು)
ಕಾರ್ಯಕ್ರಮದ ವಿಸ್ತರಣೆ (ಪರಿಷ್ಕೃತ ವ್ಯಾಪ್ತಿ - ಅಕ್ಟೋಬರ್ 2024)
✅ 3 ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳಿಂದ 8 ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳಿಗೆ ವಿಸ್ತರಿಸಲಾಗಿದೆ
▪️ 3 ಸಿಬ್ಬಂದಿ ಇಲ್ಲದ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳು: G1, G2, G3
▪️ 2 ಸಿಬ್ಬಂದಿ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳು: H1, H2
▪️ ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ನಿಲ್ದಾಣಕ್ಕೆ ಡಾಕಿಂಗ್ ಮಿಷನ್ (G4)
▪️ ಉಡಾವಣೆ BAS-01 (ಭಾರತೀಯ ಅಂತರಿಕ್ಷ್ ಸ್ಟೇಷನ್ ಮಾಡ್ಯೂಲ್)
▪️ BAS-01 (G5) ಗೆ ಡಾಕಿಂಗ್
ಹಣಕಾಸು
✅ ಸಂಚಿತ ವೆಚ್ಚ (ಜನವರಿ 2026 ರಂತೆ): ~₹6018 ಕೋಟಿ
ಅಪಾಯ ತಗ್ಗಿಸುವ ತಂತ್ರ
✅ ವೈಫಲ್ಯದ ಸನ್ನಿವೇಶಗಳ ವ್ಯಾಪಕ ನೆಲದ ಸಿಮ್ಯುಲೇಶನ್ಗಳು
✅ ಡ್ರಗ್ ಮತ್ತು ಮುಖ್ಯ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ವೈಫಲ್ಯ ಪ್ರಕರಣಗಳನ್ನು ಯಶಸ್ವಿಯಾಗಿ ಪರೀಕ್ಷಿಸಲಾಗಿದೆ
🔆 ಮುಖ್ಯ ಪ್ರಶ್ನೆ (GS-3)
“ಭಾರತಕ್ಕೆ ಗಗನ್ಯಾನ್ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಯ ತಾಂತ್ರಿಕ ಮತ್ತು ಕಾರ್ಯತಂತ್ರದ ಮಹತ್ವವನ್ನು ಚರ್ಚಿಸಿ. ಅದರ ವಿಸ್ತೃತ ವ್ಯಾಪ್ತಿಯು ಭಾರತದ ದೀರ್ಘಕಾಲೀನ ಮಾನವ ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ಹಾರಾಟ ಮತ್ತು ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ನಿಲ್ದಾಣದ ಮಹತ್ವಾಕಾಂಕ್ಷೆಗಳನ್ನು ಹೇಗೆ ಪ್ರತಿಬಿಂಬಿಸುತ್ತದೆ?”
(GS-3: ವಿಜ್ಞಾನ ಮತ್ತು ತಂತ್ರಜ್ಞಾನ | ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ತಂತ್ರಜ್ಞಾನ)
ಪ್ರಮುಖ ಸಾಧನೆಗಳು (ಕಳೆದ ವರ್ಷ)
✅ IADT-01: ಕ್ರ್ಯೂ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ನ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್-ಆಧಾರಿತ ಡಿಕ್ಲೀರೇಶನ್ ಸಿಸ್ಟಮ್ನ ಅಂತ್ಯದಿಂದ ಅಂತ್ಯದವರೆಗೆ ಮೌಲ್ಯೀಕರಣ
✅ TV-D2 ಮಿಷನ್: ಕ್ರ್ಯೂ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ನ ವಿದ್ಯುತ್ ಮತ್ತು ಯಾಂತ್ರಿಕ ಏಕೀಕರಣ ಪೂರ್ಣಗೊಂಡಿದೆ; ಪರಿಸರ ಪರೀಕ್ಷೆಗಳನ್ನು ಮಾಡಲಾಗಿದೆ
✅ G1 ಮಿಷನ್ ಸಿದ್ಧತೆ: ಇಂಟಿಗ್ರೇಟೆಡ್ ಕ್ರ್ಯೂ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಮತ್ತು ಸೇವಾ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ನ ಸ್ವತಂತ್ರ ಪರಿಶೀಲನೆಗಳು ಪೂರ್ಣಗೊಂಡಿವೆ; ಸಾಫ್ಟ್ವೇರ್ ಸಿಮ್ಯುಲೇಶನ್ಗಳು ನಡೆಯುತ್ತಿವೆ
✅ ಸೇವಾ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಪ್ರೊಪಲ್ಷನ್: ನಾಮಮಾತ್ರವಲ್ಲದ ಮಿಷನ್ ಪ್ರೊಫೈಲ್ ಅನ್ನು ಮೌಲ್ಯೀಕರಿಸಲು 350-ಸೆಕೆಂಡ್ ಹಾಟ್ ಟೆಸ್ಟ್
✅ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ಸಿಸ್ಟಮ್ಗಳು:
▪️ ರೈಲ್ ಟ್ರ್ಯಾಕ್ ರಾಕೆಟ್ ಸ್ಲೆಡ್ ಪರೀಕ್ಷೆ - ತೀವ್ರ ಕ್ರಿಯಾತ್ಮಕ ಒತ್ತಡದಲ್ಲಿ ಕ್ಲಸ್ಟರ್ಡ್ ಡ್ರೋಗ್ ನಿಯೋಜನೆ
▪️ ಇಂಟಿಗ್ರೇಟೆಡ್ ಮೇನ್ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ಏರ್ಡ್ರಾಪ್ ಪರೀಕ್ಷೆ - ಮುಖ್ಯ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ಗಳ ನಡುವೆ ವಿಳಂಬಿತ ಡಿಸ್ರೀಫಿಂಗ್ ಅನ್ನು ಮೌಲ್ಯೀಕರಿಸಲಾಗಿದೆ
✅ ನೆಲದ ಅರ್ಹತಾ ಪರೀಕ್ಷೆಗಳು: ಕ್ರ್ಯೂ ಎಸ್ಕೇಪ್ ಸಿಸ್ಟಮ್ ಮೋಟಾರ್ಗಳು, ಆರ್ಬಿಟಲ್ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಅಡಾಪ್ಟರ್, ಬೇರ್ಪಡಿಕೆ ವ್ಯವಸ್ಥೆಗಳು, ಪೈರೋಗಳನ್ನು ಪರೀಕ್ಷಿಸಲಾಗಿದೆ
ಪರೀಕ್ಷಾ ಮೈಲಿಗಲ್ಲುಗಳು
✅ 1 ನೇ ಪರೀಕ್ಷಾ ವಾಹನ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆ ಯಶಸ್ವಿಯಾಗಿದೆ
✅ 1 ನೇ ಸಂಯೋಜಿತ ಏರ್ಡ್ರಾಪ್ ಪರೀಕ್ಷೆಯು ಎಲ್ಲಾ ಉದ್ದೇಶಗಳನ್ನು ಪೂರೈಸಿದೆ
✅ ಸುಧಾರಣೆಗಳನ್ನು ಸಂಯೋಜಿಸಲಾಗಿದೆ (ಕ್ರಬ್ ಮಾಡ್ಯೂಲ್ ಅನ್ನು ನೆಟ್ಟಗೆ ಇಡುವ ವ್ಯವಸ್ಥೆ, ಹೆಚ್ಚುವರಿ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ಅಸೆಂಬ್ಲಿ ಪರಿಶೀಲನೆಗಳು)
ಕಾರ್ಯಕ್ರಮದ ವಿಸ್ತರಣೆ (ಪರಿಷ್ಕೃತ ವ್ಯಾಪ್ತಿ - ಅಕ್ಟೋಬರ್ 2024)
✅ 3 ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳಿಂದ 8 ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳಿಗೆ ವಿಸ್ತರಿಸಲಾಗಿದೆ
▪️ 3 ಸಿಬ್ಬಂದಿ ಇಲ್ಲದ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳು: G1, G2, G3
▪️ 2 ಸಿಬ್ಬಂದಿ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳು: H1, H2
▪️ ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ನಿಲ್ದಾಣಕ್ಕೆ ಡಾಕಿಂಗ್ ಮಿಷನ್ (G4)
▪️ ಉಡಾವಣೆ BAS-01 (ಭಾರತೀಯ ಅಂತರಿಕ್ಷ್ ಸ್ಟೇಷನ್ ಮಾಡ್ಯೂಲ್)
▪️ BAS-01 (G5) ಗೆ ಡಾಕಿಂಗ್
ಹಣಕಾಸು
✅ ಸಂಚಿತ ವೆಚ್ಚ (ಜನವರಿ 2026 ರಂತೆ): ~₹6018 ಕೋಟಿ
ಅಪಾಯ ತಗ್ಗಿಸುವ ತಂತ್ರ
✅ ವೈಫಲ್ಯದ ಸನ್ನಿವೇಶಗಳ ವ್ಯಾಪಕ ನೆಲದ ಸಿಮ್ಯುಲೇಶನ್ಗಳು
✅ ಡ್ರಗ್ ಮತ್ತು ಮುಖ್ಯ ಪ್ಯಾರಾಚೂಟ್ ವೈಫಲ್ಯ ಪ್ರಕರಣಗಳನ್ನು ಯಶಸ್ವಿಯಾಗಿ ಪರೀಕ್ಷಿಸಲಾಗಿದೆ
🔆 ಮುಖ್ಯ ಪ್ರಶ್ನೆ (GS-3)
“ಭಾರತಕ್ಕೆ ಗಗನ್ಯಾನ್ ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಯ ತಾಂತ್ರಿಕ ಮತ್ತು ಕಾರ್ಯತಂತ್ರದ ಮಹತ್ವವನ್ನು ಚರ್ಚಿಸಿ. ಅದರ ವಿಸ್ತೃತ ವ್ಯಾಪ್ತಿಯು ಭಾರತದ ದೀರ್ಘಕಾಲೀನ ಮಾನವ ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ಹಾರಾಟ ಮತ್ತು ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ನಿಲ್ದಾಣದ ಮಹತ್ವಾಕಾಂಕ್ಷೆಗಳನ್ನು ಹೇಗೆ ಪ್ರತಿಬಿಂಬಿಸುತ್ತದೆ?”
Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed.
Photo
🔆 Disaster Management (Amendment) Act, 2025
Why the Amendment? (Urban Focus)
✅ Rapid urbanisation creating complex, multi-district urban risks
✅ New Section 41A inserted in DM Act, 2005
✅ Empowers States to set up Urban Disaster Management Authority (UDMA) in:
• State Capitals
•All Municipal Corporation cities (except NCT Delhi & UT Chandigarh)
✅ UDMA to prepare Urban Disaster Management Plans for:
• Floods
• Heatwaves
• City-specific vulnerabilities
👉 So far, Karnataka has set up UDMA for BBMP (Bengaluru)
National Disaster Database
✅ Mandatory creation of National Disaster Database
• Risk assessments
• Mitigation plans
•Real-time disaster data
✅ IMD integrating AI/ML models for:
•7-day advance flood forecasts
• Cyclone tracking
•Under Mission Mausam (2025)
Financial & Institutional Strengthening
✅ High-Level Committee (HLC) granted statutory status
•Approves funds from:
•NDRF (National Disaster Response Fund)
NDMF (National Disaster Mitigation Fund)
✅ ₹ 4576.7 crore approved (2025–26) from NDRF for:
• Floods/flash floods
• Cyclones
Fire services modernization
•Recovery & reconstruction
✅ NDMF approvals (2025–26):
•Urban Flood Risk Management (Phase-II): ₹2444.42 cr
•Assam Wetland Restoration: ₹692.05 cr
•Community-based DRR in PRIs: ₹507.37 cr
Global Leadership in Disaster Governance
✅ Launch of CDRI (2019) – 53 countries + 12 organisations
✅ India’s HADR operations:
•Operation Dost (Türkiye-Syria)
• Operation Brahma (Myanmar)
Significance (GS-3: Disaster Management)
✅ Shift from reactive relief to proactive risk reduction
✅ Urban-centric disaster governance
✅ AI-driven forecasting & database-led planning
✅ Strengthens preparedness, mitigation & coordination
🔆 Mains Question (GS-3)
“Discuss how the Disaster Management (Amendment) Act, 2025 strengthens India’s urban disaster governance and shifts the focus from response to resilience.”
Why the Amendment? (Urban Focus)
✅ Rapid urbanisation creating complex, multi-district urban risks
✅ New Section 41A inserted in DM Act, 2005
✅ Empowers States to set up Urban Disaster Management Authority (UDMA) in:
• State Capitals
•All Municipal Corporation cities (except NCT Delhi & UT Chandigarh)
✅ UDMA to prepare Urban Disaster Management Plans for:
• Floods
• Heatwaves
• City-specific vulnerabilities
👉 So far, Karnataka has set up UDMA for BBMP (Bengaluru)
National Disaster Database
✅ Mandatory creation of National Disaster Database
• Risk assessments
• Mitigation plans
•Real-time disaster data
✅ IMD integrating AI/ML models for:
•7-day advance flood forecasts
• Cyclone tracking
•Under Mission Mausam (2025)
Financial & Institutional Strengthening
✅ High-Level Committee (HLC) granted statutory status
•Approves funds from:
•NDRF (National Disaster Response Fund)
NDMF (National Disaster Mitigation Fund)
✅ ₹ 4576.7 crore approved (2025–26) from NDRF for:
• Floods/flash floods
• Cyclones
Fire services modernization
•Recovery & reconstruction
✅ NDMF approvals (2025–26):
•Urban Flood Risk Management (Phase-II): ₹2444.42 cr
•Assam Wetland Restoration: ₹692.05 cr
•Community-based DRR in PRIs: ₹507.37 cr
Global Leadership in Disaster Governance
✅ Launch of CDRI (2019) – 53 countries + 12 organisations
✅ India’s HADR operations:
•Operation Dost (Türkiye-Syria)
• Operation Brahma (Myanmar)
Significance (GS-3: Disaster Management)
✅ Shift from reactive relief to proactive risk reduction
✅ Urban-centric disaster governance
✅ AI-driven forecasting & database-led planning
✅ Strengthens preparedness, mitigation & coordination
🔆 Mains Question (GS-3)
“Discuss how the Disaster Management (Amendment) Act, 2025 strengthens India’s urban disaster governance and shifts the focus from response to resilience.”
Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed.
🔆 Disaster Management (Amendment) Act, 2025 Why the Amendment? (Urban Focus) ✅ Rapid urbanisation creating complex, multi-district urban risks ✅ New Section 41A inserted in DM Act, 2005 ✅ Empowers States to set up Urban Disaster Management Authority (UDMA)…
ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣಾ (ತಿದ್ದುಪಡಿ) ಕಾಯ್ದೆ, 2025
ತಿದ್ದುಪಡಿ ಏಕೆ? (ನಗರ ಗಮನ)
✅ ಸಂಕೀರ್ಣ, ಬಹು-ಜಿಲ್ಲಾ ನಗರ ಅಪಾಯಗಳನ್ನು ಸೃಷ್ಟಿಸುವ ತ್ವರಿತ ನಗರೀಕರಣ
✅ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣಾ ಕಾಯ್ದೆ, 2005 ರಲ್ಲಿ ಹೊಸ ಸೆಕ್ಷನ್ 41A ಅನ್ನು ಸೇರಿಸಲಾಗಿದೆ
✅ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣಾ ಪ್ರಾಧಿಕಾರವನ್ನು (UDMA) ಸ್ಥಾಪಿಸಲು ರಾಜ್ಯಗಳಿಗೆ ಅಧಿಕಾರ ನೀಡುತ್ತದೆ:
• ರಾಜ್ಯ ರಾಜಧಾನಿಗಳು
•ಎಲ್ಲಾ ಮುನ್ಸಿಪಲ್ ಕಾರ್ಪೊರೇಷನ್ ನಗರಗಳು (NCT ದೆಹಲಿ ಮತ್ತು UT ಚಂಡೀಗಢ ಹೊರತುಪಡಿಸಿ)
✅ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣಾ ಯೋಜನೆಗಳನ್ನು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಲು UDMA:
• ಪ್ರವಾಹಗಳು
• ಶಾಖದ ಅಲೆಗಳು
• ನಗರ-ನಿರ್ದಿಷ್ಟ ದುರ್ಬಲತೆಗಳು
👉 ಇಲ್ಲಿಯವರೆಗೆ, ಕರ್ನಾಟಕವು BBMP (ಬೆಂಗಳೂರು) ಗಾಗಿ UDMA ಅನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿದೆ
ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ಡೇಟಾಬೇಸ್
✅ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ಡೇಟಾಬೇಸ್ನ ಕಡ್ಡಾಯ ರಚನೆ
• ಅಪಾಯದ ಮೌಲ್ಯಮಾಪನಗಳು
• ತಗ್ಗಿಸುವಿಕೆ ಯೋಜನೆಗಳು
• ನೈಜ-ಸಮಯದ ವಿಪತ್ತು ಡೇಟಾ
✅ IMD AI/ML ಮಾದರಿಗಳನ್ನು ಸಂಯೋಜಿಸುವುದು:
•7-ದಿನಗಳ ಮುಂಗಡ ಪ್ರವಾಹ ಮುನ್ಸೂಚನೆಗಳು
• ಚಂಡಮಾರುತ ಟ್ರ್ಯಾಕಿಂಗ್
•ಮಿಷನ್ ಮೌಸಮ್ (2025) ಅಡಿಯಲ್ಲಿ
ಹಣಕಾಸು ಮತ್ತು ಸಾಂಸ್ಥಿಕ ಬಲವರ್ಧನೆ
✅ ಉನ್ನತ ಮಟ್ಟದ ಸಮಿತಿ (HLC) ಶಾಸನಬದ್ಧ ಸ್ಥಾನಮಾನವನ್ನು ನೀಡಿದೆ
•ಇವರಿಂದ ಹಣವನ್ನು ಅನುಮೋದಿಸುತ್ತದೆ:
•NDRF (ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆ ನಿಧಿ)
NDMF (ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ತಗ್ಗಿಸುವಿಕೆ ನಿಧಿ)
✅ ₹ 4576.7 ಕೋಟಿಯನ್ನು NDRF ನಿಂದ ಅನುಮೋದಿಸಲಾಗಿದೆ (2025–26):
• ಪ್ರವಾಹ/ಹಂತದ ಪ್ರವಾಹಗಳು
• ಚಂಡಮಾರುತಗಳು
ಅಗ್ನಿಶಾಮಕ ಸೇವೆಗಳ ಆಧುನೀಕರಣ
•ಚಳಿಗಾಲ ಮತ್ತು ಪುನರ್ನಿರ್ಮಾಣ
✅ NDMF ಅನುಮೋದನೆಗಳು (2025–26):
•ನಗರ ಪ್ರವಾಹ ಅಪಾಯ ನಿರ್ವಹಣೆ (ಹಂತ-II): ₹2444.42 ಕೋಟಿ
•ಅಸ್ಸಾಂ ಜೌಗು ಪ್ರದೇಶ ಪುನಃಸ್ಥಾಪನೆ: ₹692.05 ಕೋಟಿ
•PRI ಗಳಲ್ಲಿ ಸಮುದಾಯ ಆಧಾರಿತ DRR: ₹507.37 ಕೋಟಿ
ವಿಪತ್ತು ಆಡಳಿತದಲ್ಲಿ ಜಾಗತಿಕ ನಾಯಕತ್ವ
✅ CDRI (2019) ಪ್ರಾರಂಭ - 53 ದೇಶಗಳು + 12 ಸಂಸ್ಥೆಗಳು
✅ ಭಾರತದ HADR ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳು:
•ಆಪರೇಷನ್ ದೋಸ್ತ್ (ಟರ್ಕಿಯೆ-ಸಿರಿಯಾ)
• ಆಪರೇಷನ್ ಬ್ರಹ್ಮ (ಮ್ಯಾನ್ಮಾರ್)
ಮಹತ್ವ (GS-3: ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣೆ)
✅ ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯಾತ್ಮಕ ಪರಿಹಾರದಿಂದ ಪೂರ್ವಭಾವಿ ಅಪಾಯ ಕಡಿತಕ್ಕೆ ಬದಲಾವಣೆ
✅ ನಗರ ಕೇಂದ್ರಿತ ವಿಪತ್ತು ಆಡಳಿತ
✅ AI-ಚಾಲಿತ ಮುನ್ಸೂಚನೆ ಮತ್ತು ಡೇಟಾಬೇಸ್ ನೇತೃತ್ವದಲ್ಲಿ ಯೋಜನೆ
✅ ಸಿದ್ಧತೆ, ತಗ್ಗಿಸುವಿಕೆ ಮತ್ತು ಸಮನ್ವಯವನ್ನು ಬಲಪಡಿಸುತ್ತದೆ
🔆 ಮುಖ್ಯ ಪ್ರಶ್ನೆ (GS-3)
“ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣೆ (ತಿದ್ದುಪಡಿ) ಕಾಯ್ದೆ, 2025 ಭಾರತದ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ಆಡಳಿತವನ್ನು ಹೇಗೆ ಬಲಪಡಿಸುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆಯಿಂದ ಸ್ಥಿತಿಸ್ಥಾಪಕತ್ವದತ್ತ ಗಮನವನ್ನು ಹೇಗೆ ಬದಲಾಯಿಸುತ್ತದೆ ಎಂಬುದನ್ನು ಚರ್ಚಿಸಿ.”
ತಿದ್ದುಪಡಿ ಏಕೆ? (ನಗರ ಗಮನ)
✅ ಸಂಕೀರ್ಣ, ಬಹು-ಜಿಲ್ಲಾ ನಗರ ಅಪಾಯಗಳನ್ನು ಸೃಷ್ಟಿಸುವ ತ್ವರಿತ ನಗರೀಕರಣ
✅ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣಾ ಕಾಯ್ದೆ, 2005 ರಲ್ಲಿ ಹೊಸ ಸೆಕ್ಷನ್ 41A ಅನ್ನು ಸೇರಿಸಲಾಗಿದೆ
✅ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣಾ ಪ್ರಾಧಿಕಾರವನ್ನು (UDMA) ಸ್ಥಾಪಿಸಲು ರಾಜ್ಯಗಳಿಗೆ ಅಧಿಕಾರ ನೀಡುತ್ತದೆ:
• ರಾಜ್ಯ ರಾಜಧಾನಿಗಳು
•ಎಲ್ಲಾ ಮುನ್ಸಿಪಲ್ ಕಾರ್ಪೊರೇಷನ್ ನಗರಗಳು (NCT ದೆಹಲಿ ಮತ್ತು UT ಚಂಡೀಗಢ ಹೊರತುಪಡಿಸಿ)
✅ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣಾ ಯೋಜನೆಗಳನ್ನು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಲು UDMA:
• ಪ್ರವಾಹಗಳು
• ಶಾಖದ ಅಲೆಗಳು
• ನಗರ-ನಿರ್ದಿಷ್ಟ ದುರ್ಬಲತೆಗಳು
👉 ಇಲ್ಲಿಯವರೆಗೆ, ಕರ್ನಾಟಕವು BBMP (ಬೆಂಗಳೂರು) ಗಾಗಿ UDMA ಅನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿದೆ
ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ಡೇಟಾಬೇಸ್
✅ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ಡೇಟಾಬೇಸ್ನ ಕಡ್ಡಾಯ ರಚನೆ
• ಅಪಾಯದ ಮೌಲ್ಯಮಾಪನಗಳು
• ತಗ್ಗಿಸುವಿಕೆ ಯೋಜನೆಗಳು
• ನೈಜ-ಸಮಯದ ವಿಪತ್ತು ಡೇಟಾ
✅ IMD AI/ML ಮಾದರಿಗಳನ್ನು ಸಂಯೋಜಿಸುವುದು:
•7-ದಿನಗಳ ಮುಂಗಡ ಪ್ರವಾಹ ಮುನ್ಸೂಚನೆಗಳು
• ಚಂಡಮಾರುತ ಟ್ರ್ಯಾಕಿಂಗ್
•ಮಿಷನ್ ಮೌಸಮ್ (2025) ಅಡಿಯಲ್ಲಿ
ಹಣಕಾಸು ಮತ್ತು ಸಾಂಸ್ಥಿಕ ಬಲವರ್ಧನೆ
✅ ಉನ್ನತ ಮಟ್ಟದ ಸಮಿತಿ (HLC) ಶಾಸನಬದ್ಧ ಸ್ಥಾನಮಾನವನ್ನು ನೀಡಿದೆ
•ಇವರಿಂದ ಹಣವನ್ನು ಅನುಮೋದಿಸುತ್ತದೆ:
•NDRF (ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆ ನಿಧಿ)
NDMF (ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಪತ್ತು ತಗ್ಗಿಸುವಿಕೆ ನಿಧಿ)
✅ ₹ 4576.7 ಕೋಟಿಯನ್ನು NDRF ನಿಂದ ಅನುಮೋದಿಸಲಾಗಿದೆ (2025–26):
• ಪ್ರವಾಹ/ಹಂತದ ಪ್ರವಾಹಗಳು
• ಚಂಡಮಾರುತಗಳು
ಅಗ್ನಿಶಾಮಕ ಸೇವೆಗಳ ಆಧುನೀಕರಣ
•ಚಳಿಗಾಲ ಮತ್ತು ಪುನರ್ನಿರ್ಮಾಣ
✅ NDMF ಅನುಮೋದನೆಗಳು (2025–26):
•ನಗರ ಪ್ರವಾಹ ಅಪಾಯ ನಿರ್ವಹಣೆ (ಹಂತ-II): ₹2444.42 ಕೋಟಿ
•ಅಸ್ಸಾಂ ಜೌಗು ಪ್ರದೇಶ ಪುನಃಸ್ಥಾಪನೆ: ₹692.05 ಕೋಟಿ
•PRI ಗಳಲ್ಲಿ ಸಮುದಾಯ ಆಧಾರಿತ DRR: ₹507.37 ಕೋಟಿ
ವಿಪತ್ತು ಆಡಳಿತದಲ್ಲಿ ಜಾಗತಿಕ ನಾಯಕತ್ವ
✅ CDRI (2019) ಪ್ರಾರಂಭ - 53 ದೇಶಗಳು + 12 ಸಂಸ್ಥೆಗಳು
✅ ಭಾರತದ HADR ಕಾರ್ಯಾಚರಣೆಗಳು:
•ಆಪರೇಷನ್ ದೋಸ್ತ್ (ಟರ್ಕಿಯೆ-ಸಿರಿಯಾ)
• ಆಪರೇಷನ್ ಬ್ರಹ್ಮ (ಮ್ಯಾನ್ಮಾರ್)
ಮಹತ್ವ (GS-3: ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣೆ)
✅ ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯಾತ್ಮಕ ಪರಿಹಾರದಿಂದ ಪೂರ್ವಭಾವಿ ಅಪಾಯ ಕಡಿತಕ್ಕೆ ಬದಲಾವಣೆ
✅ ನಗರ ಕೇಂದ್ರಿತ ವಿಪತ್ತು ಆಡಳಿತ
✅ AI-ಚಾಲಿತ ಮುನ್ಸೂಚನೆ ಮತ್ತು ಡೇಟಾಬೇಸ್ ನೇತೃತ್ವದಲ್ಲಿ ಯೋಜನೆ
✅ ಸಿದ್ಧತೆ, ತಗ್ಗಿಸುವಿಕೆ ಮತ್ತು ಸಮನ್ವಯವನ್ನು ಬಲಪಡಿಸುತ್ತದೆ
🔆 ಮುಖ್ಯ ಪ್ರಶ್ನೆ (GS-3)
“ವಿಪತ್ತು ನಿರ್ವಹಣೆ (ತಿದ್ದುಪಡಿ) ಕಾಯ್ದೆ, 2025 ಭಾರತದ ನಗರ ವಿಪತ್ತು ಆಡಳಿತವನ್ನು ಹೇಗೆ ಬಲಪಡಿಸುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆಯಿಂದ ಸ್ಥಿತಿಸ್ಥಾಪಕತ್ವದತ್ತ ಗಮನವನ್ನು ಹೇಗೆ ಬದಲಾಯಿಸುತ್ತದೆ ಎಂಬುದನ್ನು ಚರ್ಚಿಸಿ.”
Forwarded from Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed. (Ravi C Naikar)
Forwarded from Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed. (Ravi C Naikar)
Forwarded from Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed. (Ravi C Naikar)
Forwarded from Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed. (Ravi C Naikar)
Ravi Naikar Sir💐 Learn, Grow, Succeed.
https://youtu.be/_JVGA0BTfXE?si=CPJj9VFTCuwuzlVk
Guys, if u like the content, share with others also....😊
🔆 PM RAHAT Scheme – Cashless Treatment for Road Accident Victims (2026)
📍 About the Scheme
✅ PM RAHAT = Road Accident Victim Hospitalization and Assured Treatment
✅ Ensures cashless emergency care so no life is lost due to lack of funds
✅ Launched with focus on Golden Hour intervention
📍 Why Important?
✅ Nearly 50% of road accident deaths can be prevented if victims reach hospital within first hour
✅ Strengthens India’s emergency response ecosystem
📍 Key Provisions
✅ Cashless treatment up to ₹1.5 lakh per victim
✅ Coverage for 7 days from date of accident
✅ Stabilization support:
• 24 hrs (non-life-threatening)
• 48 hrs (life-threatening)
✅ Available for accidents on any category of road
📍 Emergency Access & Digital Integration
✅ Linked with ERSS 112 helpline (dial 112)
✅ Integrated with eDAR platform (MoRTH) + TMS 2.0 (National Health Authority)
✅ Ensures seamless flow: Accident report → Hospital admission → Police authentication → Treatment → Claim → Payment
📍 Funding & Payment Mechanism
✅ Reimbursement via Motor Vehicle Accident Fund (MVAF)
• If vehicle insured → paid by General Insurance Companies
• If uninsured/Hit & Run → paid by Government of India
✅ Claims settled within 10 days after approval
📍 Grievance Redressal
✅ District-level Grievance Redressal Officer under District Road Safety Committee
🔎 Significance
✅ Promotes citizen-first governance
✅ Ensures financial certainty for hospitals
✅ Major step toward saving lives & strengthening emergency healthcare in India 🚑
📍 About the Scheme
✅ PM RAHAT = Road Accident Victim Hospitalization and Assured Treatment
✅ Ensures cashless emergency care so no life is lost due to lack of funds
✅ Launched with focus on Golden Hour intervention
📍 Why Important?
✅ Nearly 50% of road accident deaths can be prevented if victims reach hospital within first hour
✅ Strengthens India’s emergency response ecosystem
📍 Key Provisions
✅ Cashless treatment up to ₹1.5 lakh per victim
✅ Coverage for 7 days from date of accident
✅ Stabilization support:
• 24 hrs (non-life-threatening)
• 48 hrs (life-threatening)
✅ Available for accidents on any category of road
📍 Emergency Access & Digital Integration
✅ Linked with ERSS 112 helpline (dial 112)
✅ Integrated with eDAR platform (MoRTH) + TMS 2.0 (National Health Authority)
✅ Ensures seamless flow: Accident report → Hospital admission → Police authentication → Treatment → Claim → Payment
📍 Funding & Payment Mechanism
✅ Reimbursement via Motor Vehicle Accident Fund (MVAF)
• If vehicle insured → paid by General Insurance Companies
• If uninsured/Hit & Run → paid by Government of India
✅ Claims settled within 10 days after approval
📍 Grievance Redressal
✅ District-level Grievance Redressal Officer under District Road Safety Committee
🔎 Significance
✅ Promotes citizen-first governance
✅ Ensures financial certainty for hospitals
✅ Major step toward saving lives & strengthening emergency healthcare in India 🚑
🔆 PM RAHAT ಯೋಜನೆ - ರಸ್ತೆ ಅಪಘಾತ ಸಂತ್ರಸ್ತರಿಗೆ ನಗದು ರಹಿತ ಚಿಕಿತ್ಸೆ (2026)
📍 ಯೋಜನೆಯ ಬಗ್ಗೆ
✅ PM RAHAT = ರಸ್ತೆ ಅಪಘಾತ ಸಂತ್ರಸ್ತರಿಗೆ ಆಸ್ಪತ್ರೆಗೆ ದಾಖಲು ಮತ್ತು ಖಚಿತ ಚಿಕಿತ್ಸೆ
✅ ಹಣದ ಕೊರತೆಯಿಂದಾಗಿ ಯಾವುದೇ ಜೀವ ನಷ್ಟವಾಗದಂತೆ ನಗದು ರಹಿತ ತುರ್ತು ಆರೈಕೆಯನ್ನು ಖಚಿತಪಡಿಸುತ್ತದೆ
✅ ಗೋಲ್ಡನ್ ಅವರ್ ಹಸ್ತಕ್ಷೇಪವನ್ನು ಕೇಂದ್ರೀಕರಿಸಿ ಪ್ರಾರಂಭಿಸಲಾಗಿದೆ
📍 ಏಕೆ ಮುಖ್ಯ?
✅ ಬಲಿಪಶುಗಳು ಮೊದಲ ಗಂಟೆಯೊಳಗೆ ಆಸ್ಪತ್ರೆಗೆ ತಲುಪಿದರೆ ಸುಮಾರು 50% ರಸ್ತೆ ಅಪಘಾತ ಸಾವುಗಳನ್ನು ತಡೆಯಬಹುದು
✅ ಭಾರತದ ತುರ್ತು ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆ ಪರಿಸರ ವ್ಯವಸ್ಥೆಯನ್ನು ಬಲಪಡಿಸುತ್ತದೆ
📍 ಪ್ರಮುಖ ನಿಬಂಧನೆಗಳು
✅ ಪ್ರತಿ ಬಲಿಪಶುವಿಗೆ ₹1.5 ಲಕ್ಷದವರೆಗೆ ನಗದು ರಹಿತ ಚಿಕಿತ್ಸೆ
✅ ಅಪಘಾತದ ದಿನಾಂಕದಿಂದ 7 ದಿನಗಳವರೆಗೆ ಕವರೇಜ್
✅ ಸ್ಥಿರೀಕರಣ ಬೆಂಬಲ:
• 24 ಗಂಟೆಗಳು (ಜೀವಕ್ಕೆ ಅಪಾಯಕಾರಿಯಲ್ಲದ)
• 48 ಗಂಟೆಗಳು (ಜೀವಕ್ಕೆ ಅಪಾಯಕಾರಿ)
✅ ಯಾವುದೇ ವರ್ಗದ ರಸ್ತೆಗಳಲ್ಲಿ ಅಪಘಾತಗಳಿಗೆ ಲಭ್ಯವಿದೆ
📍 ತುರ್ತು ಪ್ರವೇಶ ಮತ್ತು ಡಿಜಿಟಲ್ ಏಕೀಕರಣ
✅ ERSS 112 ಸಹಾಯವಾಣಿಯೊಂದಿಗೆ ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿದೆ (112 ಅನ್ನು ಡಯಲ್ ಮಾಡಿ)
✅ eDAR ಪ್ಲಾಟ್ಫಾರ್ಮ್ (MoRTH) + TMS 2.0 (ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಆರೋಗ್ಯ ಪ್ರಾಧಿಕಾರ) ನೊಂದಿಗೆ ಸಂಯೋಜಿಸಲಾಗಿದೆ
✅ ತಡೆರಹಿತ ಹರಿವನ್ನು ಖಚಿತಪಡಿಸುತ್ತದೆ: ಅಪಘಾತ ವರದಿ → ಆಸ್ಪತ್ರೆ ದಾಖಲಾತಿ → ಪೊಲೀಸ್ ದೃಢೀಕರಣ → ಚಿಕಿತ್ಸೆ → ಹಕ್ಕು → ಪಾವತಿ
📍 ನಿಧಿ ಮತ್ತು ಪಾವತಿ ಕಾರ್ಯವಿಧಾನ
✅ ಮೋಟಾರು ವಾಹನ ಅಪಘಾತ ನಿಧಿ (MVAF) ಮೂಲಕ ಮರುಪಾವತಿ
• ವಾಹನ ವಿಮೆ ಮಾಡಿದ್ದರೆ → ಸಾಮಾನ್ಯ ವಿಮಾ ಕಂಪನಿಗಳಿಂದ ಪಾವತಿಸಿದ್ದರೆ
• ವಿಮೆ ಮಾಡದಿದ್ದರೆ/ಹಿಟ್ & ರನ್ → ಪಾವತಿಸಿದ್ದರೆ ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರ
✅ ಅನುಮೋದನೆಯ ನಂತರ 10 ದಿನಗಳಲ್ಲಿ ಹಕ್ಕುಗಳನ್ನು ಇತ್ಯರ್ಥಪಡಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ
📍 ಕುಂದುಕೊರತೆ ಪರಿಹಾರ
✅ ಜಿಲ್ಲಾ ರಸ್ತೆ ಸುರಕ್ಷತಾ ಸಮಿತಿಯ ಅಡಿಯಲ್ಲಿ ಜಿಲ್ಲಾ ಮಟ್ಟದ ಕುಂದುಕೊರತೆ ಪರಿಹಾರ ಅಧಿಕಾರಿ
🔎 ಮಹತ್ವ
✅ ನಾಗರಿಕ-ಮೊದಲ ಆಡಳಿತವನ್ನು ಉತ್ತೇಜಿಸುತ್ತದೆ
✅ ಆಸ್ಪತ್ರೆಗಳಿಗೆ ಆರ್ಥಿಕ ಖಚಿತತೆಯನ್ನು ಖಚಿತಪಡಿಸುತ್ತದೆ
✅ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಜೀವಗಳನ್ನು ಉಳಿಸುವ ಮತ್ತು ತುರ್ತು ಆರೋಗ್ಯ ಸೇವೆಯನ್ನು ಬಲಪಡಿಸುವತ್ತ ಪ್ರಮುಖ ಹೆಜ್ಜೆ 🚑
📍 ಯೋಜನೆಯ ಬಗ್ಗೆ
✅ PM RAHAT = ರಸ್ತೆ ಅಪಘಾತ ಸಂತ್ರಸ್ತರಿಗೆ ಆಸ್ಪತ್ರೆಗೆ ದಾಖಲು ಮತ್ತು ಖಚಿತ ಚಿಕಿತ್ಸೆ
✅ ಹಣದ ಕೊರತೆಯಿಂದಾಗಿ ಯಾವುದೇ ಜೀವ ನಷ್ಟವಾಗದಂತೆ ನಗದು ರಹಿತ ತುರ್ತು ಆರೈಕೆಯನ್ನು ಖಚಿತಪಡಿಸುತ್ತದೆ
✅ ಗೋಲ್ಡನ್ ಅವರ್ ಹಸ್ತಕ್ಷೇಪವನ್ನು ಕೇಂದ್ರೀಕರಿಸಿ ಪ್ರಾರಂಭಿಸಲಾಗಿದೆ
📍 ಏಕೆ ಮುಖ್ಯ?
✅ ಬಲಿಪಶುಗಳು ಮೊದಲ ಗಂಟೆಯೊಳಗೆ ಆಸ್ಪತ್ರೆಗೆ ತಲುಪಿದರೆ ಸುಮಾರು 50% ರಸ್ತೆ ಅಪಘಾತ ಸಾವುಗಳನ್ನು ತಡೆಯಬಹುದು
✅ ಭಾರತದ ತುರ್ತು ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆ ಪರಿಸರ ವ್ಯವಸ್ಥೆಯನ್ನು ಬಲಪಡಿಸುತ್ತದೆ
📍 ಪ್ರಮುಖ ನಿಬಂಧನೆಗಳು
✅ ಪ್ರತಿ ಬಲಿಪಶುವಿಗೆ ₹1.5 ಲಕ್ಷದವರೆಗೆ ನಗದು ರಹಿತ ಚಿಕಿತ್ಸೆ
✅ ಅಪಘಾತದ ದಿನಾಂಕದಿಂದ 7 ದಿನಗಳವರೆಗೆ ಕವರೇಜ್
✅ ಸ್ಥಿರೀಕರಣ ಬೆಂಬಲ:
• 24 ಗಂಟೆಗಳು (ಜೀವಕ್ಕೆ ಅಪಾಯಕಾರಿಯಲ್ಲದ)
• 48 ಗಂಟೆಗಳು (ಜೀವಕ್ಕೆ ಅಪಾಯಕಾರಿ)
✅ ಯಾವುದೇ ವರ್ಗದ ರಸ್ತೆಗಳಲ್ಲಿ ಅಪಘಾತಗಳಿಗೆ ಲಭ್ಯವಿದೆ
📍 ತುರ್ತು ಪ್ರವೇಶ ಮತ್ತು ಡಿಜಿಟಲ್ ಏಕೀಕರಣ
✅ ERSS 112 ಸಹಾಯವಾಣಿಯೊಂದಿಗೆ ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿದೆ (112 ಅನ್ನು ಡಯಲ್ ಮಾಡಿ)
✅ eDAR ಪ್ಲಾಟ್ಫಾರ್ಮ್ (MoRTH) + TMS 2.0 (ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಆರೋಗ್ಯ ಪ್ರಾಧಿಕಾರ) ನೊಂದಿಗೆ ಸಂಯೋಜಿಸಲಾಗಿದೆ
✅ ತಡೆರಹಿತ ಹರಿವನ್ನು ಖಚಿತಪಡಿಸುತ್ತದೆ: ಅಪಘಾತ ವರದಿ → ಆಸ್ಪತ್ರೆ ದಾಖಲಾತಿ → ಪೊಲೀಸ್ ದೃಢೀಕರಣ → ಚಿಕಿತ್ಸೆ → ಹಕ್ಕು → ಪಾವತಿ
📍 ನಿಧಿ ಮತ್ತು ಪಾವತಿ ಕಾರ್ಯವಿಧಾನ
✅ ಮೋಟಾರು ವಾಹನ ಅಪಘಾತ ನಿಧಿ (MVAF) ಮೂಲಕ ಮರುಪಾವತಿ
• ವಾಹನ ವಿಮೆ ಮಾಡಿದ್ದರೆ → ಸಾಮಾನ್ಯ ವಿಮಾ ಕಂಪನಿಗಳಿಂದ ಪಾವತಿಸಿದ್ದರೆ
• ವಿಮೆ ಮಾಡದಿದ್ದರೆ/ಹಿಟ್ & ರನ್ → ಪಾವತಿಸಿದ್ದರೆ ಭಾರತ ಸರ್ಕಾರ
✅ ಅನುಮೋದನೆಯ ನಂತರ 10 ದಿನಗಳಲ್ಲಿ ಹಕ್ಕುಗಳನ್ನು ಇತ್ಯರ್ಥಪಡಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ
📍 ಕುಂದುಕೊರತೆ ಪರಿಹಾರ
✅ ಜಿಲ್ಲಾ ರಸ್ತೆ ಸುರಕ್ಷತಾ ಸಮಿತಿಯ ಅಡಿಯಲ್ಲಿ ಜಿಲ್ಲಾ ಮಟ್ಟದ ಕುಂದುಕೊರತೆ ಪರಿಹಾರ ಅಧಿಕಾರಿ
🔎 ಮಹತ್ವ
✅ ನಾಗರಿಕ-ಮೊದಲ ಆಡಳಿತವನ್ನು ಉತ್ತೇಜಿಸುತ್ತದೆ
✅ ಆಸ್ಪತ್ರೆಗಳಿಗೆ ಆರ್ಥಿಕ ಖಚಿತತೆಯನ್ನು ಖಚಿತಪಡಿಸುತ್ತದೆ
✅ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಜೀವಗಳನ್ನು ಉಳಿಸುವ ಮತ್ತು ತುರ್ತು ಆರೋಗ್ಯ ಸೇವೆಯನ್ನು ಬಲಪಡಿಸುವತ್ತ ಪ್ರಮುಖ ಹೆಜ್ಜೆ 🚑